Årets sista dag och det snöar, härligt!

Hörde på TV imorse att det var för kallt för att kyla champanjen ute. Vilken tur att jag hörde det då, man får vara försiktig med de dyra dropparna i dessa tider. Förresten så står champanjen i kylskåpet sedan ett par dagar, den är nog lagom kall till hummern  

Annars inget nytt under solen, jag det lilla man nu ser av den. Ett litet försök att titta fram gjorde den imorse men det varade inte så länge, snön kom.

Har inte tänkt ut något nyårslöfte i år heller, man é ju perfekt som man é,   

skojar bara, trivs ganska bra med dom konstigheter jag utvecklat under årens lopp. Ni vet ju vad jag menar, för mycket prat, pladder och skratt.

Sen har jag en liten egenhet som jag vårdar ömt, nämlich (tyska  ) parfymer och lukta gott. Igår sprang jag in på Kicks och si på attan, 50 % på Kate Moss Velvet Hour. Kastade mig med dödsförakt över parfymen och body lotion, innan tjejen mitt emot kom underfund med vilket bra pris det var. Dessutom var det den sista förpackningen body lotion. Smilet när jag gick ut med påsen i hand kan jag, vet att jag ser ut som pissenisse som ätit vårens första fågel, nöjd mao. Ack ja, ibland är livet vänligt, fördetmesta. Nu slutar jag årets sista blogg, kramisar till er alla och.................

GOTT NYTT ÅR!!

Idag gick jag förbi en snögubbe av modell större, modell jättestörre faktiskt, så jag stannade och tog ett kort som blev så in i hoppsan dåligt så ni får tro mig på mitt ord helt enkelt. Men den var så jättefin, eller dom för det var faktiskt två. Det var en modell mindre så det var nog så att det var pappa- och barnsnögubbar. Jättefina hur som helst, länge sedan man gjorde en snögubbe, åratal sen, eller...?

Sen gick jag förbi en kille som stod i något sorts konstig ställning vid en brevlåda, och till min stora lycka förklarade varför, han höll på att tina låset för det hade frusit.

Skönt, att det finns flera som tycker att dom måste förklara allt för omvärlden. Så behövde jag inte känna mig så ensam om det menar jag.

Väl hemma igen, efter promenaden hittade jag ett erbjudande om att få köpa LivsEnergi för sisådär 1350 pengar, jag tänker inte nappa på det, den energin har jag redan, tycker jag självgod som man är.  

En del av den energin tänker jag använda för att planera lite utställningar.

Om sanningen ska fram fick jag lite panik idag när jag insåg att jag fortfarande inte bokat boende i Danmark till Världsutställningen. NU har jag det, yeeeeaah   

Ja, så var det visst Jönköping också och Borås, kan vara några fler också. Hmm, kanske behöver lite x:tra Livsenergi.

Näe, förresten det behöver jag inte alls. Jag har ju goda vänner till sånt, goda vänner som jag ser framemot att få umgås med under hundvåren och hundsommaren och hundhösten, puhh. Orkar ni?  Kram på er iaf, öronen får ni vila senare  

Inte för att skinkan blev den bästa jag gjort, fel på termometern kanske. Ja, strunt samma för jag fick en ny av sonen, termometer alltså.

Vet inte riktigt vad som hänt, det har gått "troll" i skinkan, förra året smakade den ingenting så den fick hundarna, glada blev dom naturligtvis, året innan smakade den gummi, färdigkokt så det kunde inte ha varit mitt fel. 

Fortsättning följer nästa jul - Berättesen om en skinka - av Y Kronstrand, fniss   

Men sillen blev jättebra, speciellt senapssillen, ABBA se upp, och laxmoussen ska vi bara inte tala om. Sen blev det ju en massa andra saker på julbordet som gör att man just nu inte är bara mätt utan PROPPMÄTT!!

Skulle man nu ändå känna en viss hunger eller bli lite småsugen kan man ju slänga i sig en knäck eller två, dom blev också jättegoda  eller choklad av diverse sorter och varianter, köpta dock, men ändå.

Annars var det faktiskt julgranen som skapade diverse problem, den skulle ju inhandlas från Bauhaus så att vi kunde få återbäring när vi kom tillbaka med den. Säger bara en sak, gudars...  

Tisdagens hemfärd från Västerås ägnade jag faktiskt åt att stanna lite överallt för att titta på granar. Undrade lite lätt varför jag inte tagit med en yxa, kunde lika gärna snott en i skogarna jag passerade, men fel skor på fötterna. Ska komma ihåg det till nästa år (också)

I Enköping stod en ensam herre av det mera välklädda slaget och försökte öppna den innätade (det heter så) granen med en nyckel, vilket gjorde att till och med jag förstod att han inte arbetade där. Han talade om att graneländet han försökte få ut kostade 420 spänn, tja ska jag betala så mycket vill jag ha assistans, fanns icke, så det blev ingen affär. Jag åkte till Bålsta judoklubb, hmm undrar om jag ska bli medlem?? Jag köper nämligen min gran där varje år, skulle ha åkt dit på en gång, lite soppapengar hade jag nog sparat. Nåja, det fanns fyra vanliga granar kvar, det fick bli en dansk kungsgran, alltså den dyrare, min vanliga tur, suck. Men den är jättefin, jag har gjort det i år igen. Ooooch, när jag slänger ut den kommer jag att tycka synd om den, för den kommer att vara för fin för att slängas  

Sen sa mannen en massa saker när belysningen skulle upp, men det upprepar jag inte här.

Julefriden vilar fortfarande över gröna huset i Skokloster, så det så.

Ååååååh, jag har inte fått iväg några julkort än, hur kunde det hända. Jag som hade så mycket tid, eller inte kanske  

Dom flesta kort skickar jag iväg via e-mail, men ett antal gamla släktingar har ju ingen e-mail...eller ingen dator kanske man ska säga. Så julkorten måste gå med snigelpost = kommer inte fram till julafton. Det får gå ändå.

Idag gjorde jag Uppsala, löptränade mellan affärerna, jag hade lagt i för lite pengar i mätaren (eller vad den nu kallas) men lyckades trots det hinna shoppa ett par stövlar. Glad i hågen är jag  och så slipper jag frysa om fötterna, ska nog jaga ut på mellandagsrean och se om jag kan fynda lite till. Dom här råkade vara på rea redan nu, så då tjänade jag ju lite pengar, eller hur? Visst är det så det går till??  

Ack ja, nu ska jag försöka tillverka någon typ av julkort och skicka till alla jag känner, nära och kära. Ja och så till alla vänner också, förstås, annars är man rökt. Julafton på torsdag, va! Hmm, får nog rappa på lite nu och gå ut i köket och börja lägga in sill, koka knäck, sätta surdeg (ingen lustigkurrekommentar här tack så mycket!) och fixa julkortet då. Det blir till att gå upp och väcka tuppen imorgon också, mao.

Hej å hå!!

Vi pulsade iväg, doggisarna och jag på en promenad, som bara blev längre och längre.

Mitt tänk:

• Går den korta och sen skottar jag snö, hemma, sen.
• Mja, fortsätter en liten bit till
• Hmm, fortsätter en liten bit till
• Har jag kommit så här långt kan jag gå vidare en liten bit till
• Jasså, Nyman tänker gå dit, då gör vi det, går en liten bit till, alltså

Det slutade med att vi gick den långlånga prommisen och sen kom jag hem till en nyskottad uppfart. Hjälpte till runt bilen, fast bara lite, sen stod jag på knä inne i duschen och värmde bort all is och snö som satt i benhår, under magen och  i skägget, på Hundarna alltså, inte på mig  . Gjorde inget, vi hade en sån mysig promenad och det är ju söndag och jag har huvudvärk. Vet inte varför, jag har inte gjort mig förtjänt av det faktiskt. Efter 3 alvedon och en massa färskpressad juice (mot mitt illamående) har jag gett upp och får acceptera det hela. Men hav förtröstan, jag överlever även detta, det är ju snart min favorithögtid och jag fullständigt äääääääääälskar julen.

Imorgon, är det dagen H för Handla julmat och julgran gubevars, maken har bestämt att i år blir det kungsgran från Bauhaus och då hoppas vi att det finns ett bra ex. kvar annars tar jag ett eget beslut, så det så.

Javisstja, glömde bort, just nu är jag faktiskt ogift. Fastnade med ringen när jag skulle stänga fönstret och skadade mig  ett, nä två sår faktiskt när jag tittar lite noggrannare. Hur som helst, fingret svullnade så pass så att jag var tvungen att ta av dom båda två (ringarna alltså), därmed är jag ogift ett tag. Men bara ett tag, tills det läkt, maken vet inte om det. Man vet ju aldrig vad han kan få för sig om han får reda på det. Nu ska jag pulsa vidare in i drömmarnas land, förhoppningsvis, och imorgon vaknar jag pigg och glad, och förhoppningsvis utan huvudvärk.

Förresten, nu blir det snart pudelvalpar hos L8, underbara små små bebisar med pälsar som ska klippas. Må bra är ni snälla!!!!  

   Undrar lite var hon tog vägen, den där svala sofistikerade damen jag skulle bli. Vet helt klart att det var så jag skulle bli. Såg mig själv stå i den fina lilla kjolen, stillsamt och om jag inte missminner mig var jag nog blond också, in my dream so to speak. Verkligheten är en annan

Igår var jag i Västerås igen och badade och småklippte på ett mycket litet stycke pudel som sen skulle plåtas lite för vidarebefordran.

Tror inte att det finns något som blir så litet i badet som en pudel.  Men fönar man lite kommer den tillbaka, trolleri helt enkel!!

Sen får man klippa lite på fyra små pyttetassar och jag gillar att klippa ansiktet, det blir så superfint. Sen kommer L8 med saxen och då blir det en riktig pudel, liten men ändock  

Efter detta åkte vi vidare för att titta på Evas nya P&S och så Dennis, S&S efter Chicago som visade sig vara en väldans fin kille. Väldans fin faktiskt, mmmm!!

Det var så himla trevligt, L8 och jag åkte igenom ett fantastikst Uppland i vinterskrud och jag höll nästan på att köra av vägen bara för att jag måste titta hur alla hade satt upp julbelysning och sånt. Tror att man ska titta på vägen, jag klarade mig... trots allt.

När vi kom fram släppte Eva in oss i värmen, det var närmare -20 ute och vi är ju inte vana vid den temperaturen. Men sen satt vi och pratade i timmar, om det viktigaste som finns. Våra hundar, eller alla hundar...

Det var då hon kom fram, ni vet den där typen som pladdrar och aldrig andas, suck.

Trodde jag tagit henne av daga, men hon tittar fram då och då. Får nog göra något åt henne, tror jag iaf.

Har suttit och sovit i soffan ett tag, tror jag ska ramla ihop i sängen istället. Mysigare där faktiskt. Hoppas det blir en lååååång och kall vinter.

   Jag såg att det var kallt, redan innan jag gick ut, men kopplingarna stämde inte riktigt så jag tog på mig min vanliga hundjacka och stampade iväg. Hade ju två stycken som gått omkring och suckat och väntat på morgonpromenaden.

Efter sisådär 25 steg insåg jag att jackan var för tunn, men orkade bara inte vända, låsa upp dörren, leta fram en varmare jacka, ut osv..

Jag blir ju varm när jag går, tänkte jag, och gick och gick. Var ute över en timme, men varm blev jag inte. Var sådär riktigt rejält genomfrusen när jag kom hem, så jag fick hälla i mig någon liter te, för O´boyen är slut. Det har den varit sen sonen var 15 år, det är snart 10 år sedan faktiskt och nu kom jag fram till att O´boyen tagit slut.

Hmm, undrar när den gjorde det? Tog slut alltså!! Man blir ju så mycket varmare om man dricker choklad, eller visst?? Det där sa jag och min kompis för massor med år sedan, jag börjar backa i tiden  märker jag.

Kände dessutom att jag hade träningsvärk och undrade lite lätt var den kom ifrån, så mycket har jag väl inte pulsat runt i tung snö, för att få ont i baken.

Så var det ju inte heller, kom på att jag gjorde ett par av säsongens första vurpor igår, landade på den ädlare delen av kroppen, så ingen träningsvärk alltså.

Skulle ha satt upp julgardinen i köket idag, men något kom i vägen, kommer inte ihåg riktigt vad det var. Kan ha varit latmasken faktiskt, men jag har inget dåligt samvete, det är en vecka kvar, så det så   

På tal om att halka omkull, fel skor inser jag. Vad göra, nya vinterdojjor kanske   Vilken grej, tack och hej!!!

Det var en trött vovve som åkte hem på söndagkväll, trots talbok i högtalaren så kunde man höra att han sov, snarkade ljudligt  . Det kan man gott få göra när man varit så himla duktig.

Jag själv är naturligtvis jättenöjd med honom, och glad att jag faktiskt tagit mig tid och åkt och ringtränat honom. Tack vare det kunde vi avsluta hans första år som veteran snyggt och prydligt. Början var allt annat än bra, men alla vet ju det vid det här laget.

Han var sitt vanliga pigga, alerta jag på söndagen, men hetsade inte längre utan visade upp sig som man ska. Mao, värdigt.  

När det var dags för Bästa Hane gick domaren först fram till Sophia (Xjar) med Turbo och tog henne i handen och vände sig sedan till mig, jag hann tänka:

- Jaha, får vi inte vara med längre, suck!

- Du blir 2:a och Bästa Veteran, gratulerar!!!  

Gud va´kul när man har så fel, kändes nästan som jag vann. Min lilla fjupp, tänk att han håller sig så bra så att han fortfarande kan vara med och trängas i toppen. Det känns kanon, ja sen gick vi faktiskt in i stora ringen ett varv, och där talade speakern om att vi missat förbedömning och att domaren därför tittade på honom här istället.

Jahapp, var det meningen att man skulle skämmas så vill jag bara tala om att det gjorde vi inte alls. Det är inte alla som får gå lite x:tra i finalringen på Stora Stockholm inte. Det gör vi gärna Mollefjoll och jag, lite teaterapor är vi nog båda två eftersom vi utsätter oss för sånt.

Men sen var det sladden ur, Maria, Eva och jag parkerade oss med varsin kaffe latte (of course) så skönt och mysigt.

Nu är utställningåret avslutat, jag älskar Stora Stockholm, trots att jag inte hann äta lunch med Ulla & Sophia, eller fika med Gun osv osv.

Det är fullt ös, Hedenhös!!!

Kram till alla kompisar, ingen nämnd ingen glömd!!!

Idag snööööööar det, äntligen vinter. Hoppas den ligger kvar