Jag är envis och lat, minst sagt, det är därför jag på något sätt måste försöka sanera mina "ballerinor". När jag slitit och dragit och klafsat i leran på utställningsplatsen i Hässleholm, orkade jag inte klafsa tillbaka och hämta stövlarna, vilket jag naturligtvis borde ha gjort.

Dagen därpå, samma sak, bättre att frysa och vara skitig och blöt, hmmm. Till slut var jag ju bara tvungen, det tog alltså 1½ dag för att komma fram till att det är lerigt, blött och kallt och då behövs tulpanstövlarna. 

Jag fröööööööös och det tog många långa timmar i bilen innan jag tinat upp, å andra sidan tog det många långa timmar i bilen för att komma hem, så...  

Ja, bilen ja, snacka om pussel, men det fixade sig, gillade Marias kommentar: nu får det inte plats med en "prutt" ens. Har läst i något "onödigt vetande" att varje människa "släpper" ut 14 liter gas (eller hur man nu uttrycker det) per dag. Det fick vi mao låta bli, för det fick ju inte plats i bilen den här gången.

Vi lyckades faktiskt med konststycket att få in en vagn till som inte var med på vägen ner, kallas precision (måste kolla hur det stavas. Nu fick jag problem)

Ja just det, det var ju en utställning också och jag måste säga att jag är nöjd, Mollberg placerade sig i Bästa hanhund  båda dagarna och på söndagen blev han även  BIS2 Veteran. Duktig vovve!!!

Maria kallade honom min ögonsten, och då insåg jag hur rätt hon har, han är min ögonsten, älskar den hunden.

Alla jag träffar på utställningarna undrar när det kommer en ny hund i andra ändan på mitt utställningssnöre, svaret är enkelt, jag vet inte. Under tiden tänker jag njuta av Qrusa och Texas, Nymanbarnen som gjorde debut i Hässleholm.

Nu måste jag springa ut ta en rejäl runda med hundarna och mig själv, det behöver vi efter allt bilåkande. Ingen sommar ute idag, men man börjar ju vänja sig och vad ska man göra, det är bara att leva vidare för det är ganska kul där ute, tycker jag.