Katalogen blev färdig idag och jag tror och hoppas att den blev bra. 
Ska bli intressant  och se vem som hittar första felet!!!!! Jag är lite, ganska ordentligt nöjd och nu kan man inte göra något längre, tryckt är tryckt. Cupen, here we come.  Måste säga att jag känner mig lite nervös, faktiskt. Det ä'r flera fina veteraner anmälda, det är det som är det jobbiga med att göra katalogen.

Idag är det valborgsmässoafton och det är en utav de dagar som jag alltid har förknippat med roligt, skitkul och jätteskoj. Fråga mig inte varför men roligt har det alltid varit. I dagens läge har det lugnat ner sig och det känns också skönt för om det inte skulle ha gjort det, lugnat ner sig alltså, så skulle inte den här dagen varit förknippat med "kul". Nu är den det, förknippad med kul, forever fun!

Sonen åker till USA den 3:e och jag är inte, jag är inte, inte, inte nervös och orolig. Inte jag inte, sånt befattar jag mig inte med, dvs så måste jag skriva för att inte avslöja mig. Läste någonstans att som mor är man alltid nervös, nåja, egentligen är jag ju nervös för att han inte ska hitta min väggklocka som jag så gärna vill ha.

Den skulle ha inhandlats för ca 20 år sedan, sen finns det ju vissa, nämner inga namn, som inte kan skilja på Musse Pigg och Nalle Puh och plast och keramik. 

Det är sant,jag har önskat mig den "jävla" (sorry) klockan i 20 år, vi får väl se om mitt livs stolthet kan fixa detta. Annars får jag väl älta det hela vidare. Jag hakar ju inte upp mig på småsaker så ofta, men den här småsaken har jag hakat upp mig, ordentligt också. 

Så, den lilla häxan flyger vidare och hoppas på det bästa. Imorgon åker jag till GVX (Gävle, mina vänner) och umgås och tittar på trimmade och otrimmade snuzzrar. Ses på söndag hoppas jag, kramisar alla, vi ses och hörs. 

......hur det låter för dig, följander scenario (hmm heter det så, eller rättare sagt stavas det så?)

-klonk, razzel, donk. donk, hallå, razzel igen vänta lite, strax klar...

Gissa vad det är??

Rätt... det är jag som svarar i min mobil och jag har vissa funderingar på om det inte borde gå att göra det här lite snyggare och framför allt lite tystare???????????  Samtidigt är det ju lite roligt va, göra lite tystare, och det säger jag. Men, faktum är att jag faktiskt skaffade min "handsfree" för att:

1. Köra ordentligt och säkert utan att fumla med mobilen (eller hur?)
2. Förenkla det hela för mig för att kunna köra säkert (eller hur?)
3. Förenkla livet för mina vänner och andra så att dom kan föra ett något sånär hyfsat samtal med mig. Och...veta att jag kan köra säkert och inte utsätter mina medtrafikanter för diverse underligheter och faror.
4. Förenkla livet för mig så att jag kan föra ett något sånär hyfsat samtal med den som ringer mig utan att utsätta mina medtrafikanter och mig själv för diverse underligheter och faror.

Ja, va´tusan så här kan man ju fortsätta i evinnerligheter. Någonstans har det brustit, för som sagt så här går det faktiskt till, jag skryter inte. Absolutely not....men, det ringer, riiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiing!!

-Jäklar, mobilen var är den??

-Riiiiiiiiiiing!!

Får tag i sladden i innerfickan och drar ut mobilen med hjälp av den, sladden alltså. (Kan det vara därför jag är inne på mitt fjärde headset?)

Tappar mobilen mellan konsollen och sätet, det är där klonket kommer in, stannar vid rödljus tack o lov och då kan man fiska upp telefonen, förhoppningsvis då och det är där razzlet kommer in.

I med sladden , som lossnat, hallå, vänta. The rest is history, måste bli lite internationell för att åtminstone visa att någonstans är faktiskt lyset tänt, men man kan ju undra. Kan det ha gått fel i min uppfostran? Men sen kommer jag på det, jag fick ju ingen uppfostran, nog för att man försökte men jag tror inte att det gick så värst vidare.... Nog om de´

Jag beställde visitkort, tyvärr kom vulkanutbrott och aska i vägen och dom blev kraftigt försenade, typ 7 dagar inte 1-2 dagar som det stod på Vistaprints hemsida. Efter typ 4 dagar tycker jag att det är time att klaga, är ingen anhängare av klagomål men ibland måste man.

Ringde och möttes av en bräkande amerikansk stämma som talade om att man ville ha svar (typ) skulle man ringa inom kontorstid, jaha. Ta dig i dalen (gammal uttryck, nu återuppfunnet) Bra att komma med den typen av meddelande men kanske ok just den här gången för jag var på ruskigt dåligt humör. Lika bra att jag inte fick prata med något levande väsen. Jag skrev ett elakt mejl istället, och samma dag kom dom där förbankade visitkorten mm.

Som vanligt mao, jag kunde ha väntat en dag till och inte retat upp mig så in i bänken. Helt förspilld ilska.

Visitkorten, blocket och etiketterna blev skitbra, så nu orkar jag inte ödsla någon mer tid på det. Allt blev ju bra och imorgon ska jag ta hand om gamle Tippen, som ska badas, klippas och fixas lite sådär överallt.

Mina egna kommer hem om kvällarna och svimmar i fotölj och soffa för dom är så uttröttade efter en dags arbete på trimmet. Snarkas ordentligt görs det medan jag får sätta mig vid datan för att arbeta vidare med diverse.

På lördag åker jag till Gvx och umgås och putsar lite utställningshund/ar för på söndag är det utställning. Ses där hoppas jag.

Tjingtjong, luftballong, vi hörs  

Fantastiskt att det äntligen är här, ingenjackapåväder, det är helt underbart. Det var till och med så varmt att jag skulle velat ta av mig tröjan, men det gick inte hade inte så mycket kvar under den si.  Så det var bara att svettas vidare, gick förbi ett gäng tussilago, vit- och blåsippor och man blir ju lika glad varje år när man ser dom. Nu vet inte jag riktigt om jag tycker att blåsippan är blå, tycker det lyser lite blålila i skogen jag, men å andra sidan kan man väl höge farao inte kalla dom blålilasippor, den får väl heta blåsippa vem bryr sig, förutom jag då.

Nåja glad blir man, fast jag vet inte om det är blommorna eller solen och värmen som gör mig glad, hela alltet kanske. Jag menar, jag satt ju här för ett par månader sen och mös över kylan och snön, mådde bra då också. Tycker om variationen och faktum är att jag inte störs så mycket av vädret, livet paltar ju på ändå och man ska ju leva med.

Mitt arbetsliv har satt igång på riktigt och jag har fortfarande inte riktigt landat i det här. Klippte ner en gammal tax igår, taxens husse och taxen var riktigt gamla och pälsvård stod inte riktigt på listan längre, orken fanns inte. Kan förstå att det är så när man är 80 år och taxen nästan lika gammal. Men när det kom till kloklippning då vaknade gamle taxeman till liv, här skulle inte klippas några klor inte, gissa vem som bestämmer där hemma?   Som tax kan man faktiskt komma på en massa knep för att slippa göra vissa saker som man tycker mindre om. Nu går ju inte alla dom knepen hem överallt, lärde han sig, och klorna dom blev ordentligt klippta.

Idag har jag tagit en ledig dag, eftersom helgen inte var det, eller ledig och ledig förresten. Jag har lite saker att göra, kontorsdag tror jag att jag ska kalla det. Dessutom måste jag se över Mollberg som ska ranta runt i ringen i Gävle på söndag, tror jag att det var. Ska kolla det....  Ha det så gott i solskenet, snart är det dags att köpa nya skor kom jag just på, ballerinor, sandaler, hmm eller kanske något annat bra att ha       

Jag tittar på Morden i Midsummer samtidigt som jag bloggar. Ber om ursäkt om det blir lite osammanhängande, för trots att jag sett det här avsnittet förr och vet att hon snart dör måste jag hänga med i viss mån ändå. Jag är så vansinnigt förtjust i engelska deckare så det finns bara inte. Vilket otroligt urtöntigt uttryck, men det passade faktiskt in här ,tycker jag då. 

Sen börjar Poirot på en annan kanal så i nästan tre timmar kan jag sitta och gotta mig i förutsägbara engelska deckare. Visst är det härligt, eller varför frågar jag, det är härligt.

Har haft en hektisk helg så det är ganska skönt att krypa ihop i soffhörnan, på den lilla plats som finns kvar när alla andra bänkat sig, eller rättare sagt brett ut sig, för jag är ju nästan alltid den som kommer in sist till soffan som jag jobbat sp hårt med att hitta, soffan då inte det som finns på den. Ni vet vad jag menar, sömniga hundar!!

Vi demade på Djurmagasinet i Järfälla hela lördagen och det var jättetrevlig och jag tror att det gav mig ganska mycket, alla visitkort gick åt och jag hoppas att det ger något också, det återstår att se men det känns bra. Nu är även speglarna och badkaren på plats och jag vill bara tala om att from nu kommer mina hundar att badas och fönas i Bålsta istället för hemma, herregud så bekvämt att bada hundar i lagom arbetshöjd. 

Jag har trimmat en underbar liten dvärgpojke från det han var valp fram till för två år sedan då han tog sin matte med sig och flyttade till Mora. Han är lite speciell eftersom han fick en ögonsjukdom och är totalt blind idag, men han har turen att ha en underbar familj som inrättat sitt liv väldigt mycket efter hans handikapp och han visade sig vara samma underbara, harmoniska hund som förr. Trots att han inte varit här på länge hade han faktiskt inga som helst problem att hitta runt och det slutade med att han gjorde sig hemmastadd i Mollbergs korg medan han väntade på att bli hämtad efter trimningen. Låt mig tillägga att Mollberg var ganska sur, men sånt är livet. Jag hoppas att han kommer tillbaka till mig, jag älskar faktiskt den lille hunden som naturligtvis dessutom är fantastiskt välskött.

Det här skriver jag på min nya rosa lap top och nu sitter jag här och undrar om jag har för feta fingrar eller är det bara tangentbordet som gör att det blir en massa fel. Vore för hemskt om jag fått för feta fingrar, det har jag inte haft förr men nu verkar det som jag placerar fingret mellan varje tangent så att det blir två bokstäver istället för en.

Hur bantar man fingrar tro??? Nu känner jag att jag trots allt lyckats hålla en något så när hyfsad nivå på min blogg men av någon anledning känner jag att det vilken sekund som helst kan börja barka åt pipsvängen, så möjligtvis borde jag kanske sluta här och nu. 

Imorgon börjar jag jobba kl 11 känns som en lagom tid, kommer dock att sakna våra måltider på MacDonalds, alltså tillsammans med L8 som haft tålamod och tid att lära upp mig så ordentligt. Tack L8 liten, ska snart börja sticka.     

Det kändes faktiskt lite konstigt att åka till jobbet, jag menar jag åker till jobbet, men ingen stämpelklocka ingen kaffeautomat. Jag kände mig alldeles speciell när jag kom inrullande med "minrosaväskanivet" och inte minst mina vänner "defyrbenta". Dom har varit med mig hela dagen, Mollberg muttrade när det blev lite för närgånget, han har ju 24-timmarsvakten, gu'bevars. Han måste få muttra, lite lågmält då förstås.

Så himla skönt när man vet att dom får följa med om det blir en lång dag, ingen press.

Pressen var nog på mina fingrar idag, både Midas och Molle var trimhundar och inte ett "jäkla" strå får klippas, får väl ta ett litet fingerbad. En liten skål med ljummet tvålvatten, fick jag göra när jag var och gjorde manikyr (fick i födelsedagspresent) och handen vilade på en liten kudde. Konstigt nog var det jäkligt skönt, ska nog göra det igen, så småningom.

Iaf, två trimhundar på raken, men trots det känns det fortfarande som det inte är riktigt på riktigt. Nästan så man förväntar sig att chefen ska ringa och undra var man håller hus. Men, det är ju jag numera, ska man kalla sig Vd kanske. Hade man varit karl så kanske man hade gjort det, men jag tror att det räcker med "hundfrissan". Det är gångbart och bra, eller visst  

Känner mig säker i det jag gör får man säga så? Skit samma det är jag som skriver och då bestämmer jag att det får jag. Det ska bli roligt och driva det här, och att jag dessutom ska finnas på två ställen känns lite roligt. Kan det var någon typ av genetiskt arv som gör att jag gillar att finnas på fler ställen, min pappa sa i sin krafts dagar att vi härstammade från diverse tattare (?) jag har aldrig tagit illa vid mig, kan tänkas att det finns ett uns sanning i det. Naturligtvis kommer sånt från min mors sida, inte hans observera även detta min fars ord, vem har inte hört sånt förr.

Nåja, volvon rullar mellan Viksjö (Jakobsberg) och Bålsta och det är hur skönt som helst att slippa köra hela vägen till stan som jag gjort de senast 25 åren, eller så..

Igår körde jag dock in i stan och sedan ut på andra sidan och hoppsan var det så länge sedan jag var ute där på södra sidan. Körde naturligtvis fel, för där jag kom ihåg att man skulle åka fanns inte riktigt kvar där jag åkte sist. Är ni med....nehej, där ser ni.

Nåja, van vid storstadstrafiken trasslar man sig vidare och så småningom rätt, för att köpa sitt hundbadkar som bars ut i bilen av en snäll och hjälpsam yngre man. Idag fick Molle inviga detsamma, badkaret alltså, svänger mig bara med lite fina formuleringar. Tänka sig, han uppskattade inte alls att vara först i badet i Viksjö. Om sanningen ska fram tyckte han inte alls om det och var duktigt sur när husse och matte kom. Ska fan gå till det här Spa't någemer, sa han. Såg det på rumpan, mycket vältrimmad rumpa på min ära.

Ojdå, hoppsan vilken lång historia det här blev. Trots snö och drivis, snart är det vår och jag tror nog att jag mår väldigt bra. Det känns så iaf. Så nu är det Fullt ös, med Hedenhös!!  

Jo, mitt i all aska och sånt där elände, kör en lönnfet dam i sina bästa år, omkring i sin Volvo och mår ganska bra. Flera gånger fick jag köra av för att boka in hundar för trim, bad osv. Faaan, va' kul det är, ursäkta mitt dåliga språk men ibland måsta man. Hittills har jag bokat in Molly, Molle, Midas, jag har fastnat för dom som börjar på M. Sen var det en Griffon, en foxterrier, en basset griffon osv, två dvärgar, kommer inte ihåg namnen.

Skulle du inte ta det lugnt, sa en till mig närstående person. Tydligen inte, men stressen blir inte så påtaglig när man har kul.

Måste också tala om att igår fick jag den stora äran att hälsa på Ronja och hennes syster innan dom flyttade till nytt hem. Råttor och dom älskar jag, man måste ju som sagt skilja på tamråttor och vanliga gråråttor, för om dom tycker jag inte.

I min ungdom, suck, ägde jag en råtta som satt på min axel och höll sig i örhänget när vi gick ute på stan. Gick vi in i någon affär eller var på bio sov hon innanför jackan. Så, var det med det, jag älskade henne innerligt men råttor lever ju inte så länge så det blev en kort och intensiv historia.

Som sagt, det känns lite lyxigt, har sagt det flera gånger. Men lyxigt är det att få hålla på med det bästa som finns, HUNDAR och så har jag ju en rosa rullväska att ha mina grejor i. Lyxtillvaro helt enkelt.

Lilla häxan tackar för sig, bara för idag naturligtvis. Tack för alla glada tillrop och lycka till som jag fått från alla min nära kära vänner. Kramisar och snart är det utställning igen. Ses vi i Gävle månntro  

Helt plötsligt, typ igår slog det mig att nu är det slut på sötebrödsdagarna. Nu ska jag börja försörja mig själv igen och inte gå och snylta.

Jag vill ju inte på några villkors vis framstå som vek och svag, så därför väntade jag tills maken åkt till jobbet innan jag bröt ihop. Jag hade ett långt samtal med mig själv, högt och ljudligt.

- Hur kan man vara så dum

- Var det nå't fel att jobba på kontor, kanske

- Jag kommer inte att klara det här

- Tänk om jag inte får några kunder

- Jag svälter ihjäl vad det lider

- Vem ska ta hand om mina hundar, när jag är borta

- Hjälp, vem var det som övertalade mig till det här???

- Nu finns det ingen utväg, jag måste lösa det här. Åååååååååååååh ve mig.

Ja, på en ungefär var det så.

Jag måste lugna ner mig, alltså då går man ut på promenad med sina hundar, tror jag avverkade 5km på en kvart......typ    Stressad, eller..?

Inte speciellt lugn packade jag bilen med speglar, bord och diverse andra saker som man behöver när man ska trimma hundar.

På väg till Viksjö funderade jag på om jag skulle åka till Ikea och byta speglarna jag köpt. Dom var inte speciellt vackra, men det var dom som hade de bästa måtten. Tänk, tänk, fundera, fundera   jag blir galen!!

Ja, inte kom jag på något bra och jag orkade inte riktigt kämpa mig in på Ikea, tur för mig. Ha, för när en av speglarna kom upp, så var dom inte så fula som jag kom ihåg, det blev riktigt bra. 

Hur och när kom jag fram till det, att dom var för fula och varför köper man dom i så fall?? Speglarna alltså!

Den som kommer på något bra svar bjuder jag på en kebab på Sveavägen.

Som sagt, nu har jag nästan inrett mina hörn klara och imorgon kommer min första kund.

Pirr i magen och någonstans på vägen klättrade jag upp ur rädslans träsk. (Det bor en poet i mig)  

Javisst ja, jag har faktiskt försörjt mig själv hela tiden, fast jag varit ledig. Jag har inte snyltat på någon, kom jag precis på. Ska inte skylla på mig själv när jag inte behöver  gör det någon annan gång istället.

När behovet är större, nu ska jag gå in och ta en dusch, välbehövlig, jag har ju varit flyttgumma idag. En hårt arbetande sådan, funderade lite på om någon skulle råka slå sönder mina speglar, vem drabbas då av olyckan på sisådär 7 år. Jag eller den som slår sönder den?? Lev väl, gäsp och sov så gott!!   

Näe, ingen sån där mysig dvala, då man har haft roligt...

Vänta lite nu, det där får jag ta och fundera lite på, mysig dvala, näe dvala är inte mysig.

Men strunt samma, det var inte det jag skulle gnälla om utan att jag har haft en svår dag efter en ännu svårare natt...stavas MIGRÄN.

Så idag när jag äntligen tog mig ut på en promenad med doggsen kände jag mig som vädret; det blåste och regnade lite, sen sken solen men det blåste lite, sen blev det skitkallt och blåste. Detta inom de 45 minuterna det tar mig att ta den halvlilla rundan.

Själv mådde jag illa, huvudet dunkade lite, jag var hungrig och törstig och hade svårt att fästa blicken. Funderade lite på hur man kan må illa och vara hungrig samtidigt, det passar inte riktigt ihop tycker jag.

Skit samma, huvudvärken har mojnat och jag har gnällt klart.

Annars har det varit en händelserik dag idag, inte för mig då som lufsat runt och inte pratat så mycket som jag brukar. Det har maken som inte pratar så mycket som jag i vanliga fall men idag var han tvungen.

Tack vare, eller pga askmolnen från Island så finns det visst folk ute i halva Europa som vill hem. Vilka bussresor det blir, men det kan bli kul det med om man tar det på rätt sätt. Å andra sidan, vad gör man??

Men jag vet nog vad det beror på, vi skulle aldrig skrivit så fula saker om islänningarnas bankaffärer, titta vad som hände. Sitter väl någon gammal trollkärring ifrån Edda-tiden och blåser aska ur vulkanen, som straff. Underligt är det och sen kan man ju undra hur länge det kommer att hålla på, vi får hålla tummarna och hoppas att det inte håller på i flera år.

Har pillrat ihop anmälningarna till Cupen, för dvärgschnauzer that is, och skickat iväg för korr-läsning, tänkte den skulle bli rätt i år. Förra året blev det lite lätt kaos och det tänkte jag undvika i år.

Imorgon är en ny dag och då måste jag ta tag i mitt nya liv, eller