Jag hade precis satt mig och skulle titta på Poirot, då Nyman meddelade att han ville ut. Tyckte det var lite onödigt faktiskt, då vi precis hade kommit in från promenaden och dessutom hade dom varit ute hela dagen.

-Gå och lägg dig, jag ska se på TV, engelsk deckare = Stör ej!

ÄRTHJÄRNA, och då menar jag inte hunden.

När ber den hunden om att få gå ut, aldrig, förutom när han mår dåligt!!

Så blev det som det blev, han började kräkas på mattan i köket, iof sig är jag  glad och tacksam att det var den, mattan i vardagsrummet är mycket dyrare att tvätta.

Det blev ett springande ut och in, medan mattan blev fläckigare och fläckigare allt eftersom timmarna gick. När det sen kom det från andra änden och vi inte hann ut, hamnade allt på mattan, igen.

Ja, då var det bara att släpa ut enländet och knäskura ute på plattorna sisådär runt midnatt, jag och myggen. Tillbringade natten halvsovandes i soffen, man vet ju aldrig.

Idag mår han bra, inte ett dugg hängig, jag känner mig som ett vrak, men jag missade inte Poirot, tack och lov!!

Livet är underbart!!:-)