Undrar lite var hon tog vägen, den där svala sofistikerade damen jag skulle bli. Vet helt klart att det var så jag skulle bli. Såg mig själv stå i den fina lilla kjolen, stillsamt och om jag inte missminner mig var jag nog blond också, in my dream so to speak. Verkligheten är en annan

Igår var jag i Västerås igen och badade och småklippte på ett mycket litet stycke pudel som sen skulle plåtas lite för vidarebefordran.

Tror inte att det finns något som blir så litet i badet som en pudel.  Men fönar man lite kommer den tillbaka, trolleri helt enkel!!

Sen får man klippa lite på fyra små pyttetassar och jag gillar att klippa ansiktet, det blir så superfint. Sen kommer L8 med saxen och då blir det en riktig pudel, liten men ändock  

Efter detta åkte vi vidare för att titta på Evas nya P&S och så Dennis, S&S efter Chicago som visade sig vara en väldans fin kille. Väldans fin faktiskt, mmmm!!

Det var så himla trevligt, L8 och jag åkte igenom ett fantastikst Uppland i vinterskrud och jag höll nästan på att köra av vägen bara för att jag måste titta hur alla hade satt upp julbelysning och sånt. Tror att man ska titta på vägen, jag klarade mig... trots allt.

När vi kom fram släppte Eva in oss i värmen, det var närmare -20 ute och vi är ju inte vana vid den temperaturen. Men sen satt vi och pratade i timmar, om det viktigaste som finns. Våra hundar, eller alla hundar...

Det var då hon kom fram, ni vet den där typen som pladdrar och aldrig andas, suck.

Trodde jag tagit henne av daga, men hon tittar fram då och då. Får nog göra något åt henne, tror jag iaf.

Har suttit och sovit i soffan ett tag, tror jag ska ramla ihop i sängen istället. Mysigare där faktiskt. Hoppas det blir en lååååång och kall vinter.

   Jag såg att det var kallt, redan innan jag gick ut, men kopplingarna stämde inte riktigt så jag tog på mig min vanliga hundjacka och stampade iväg. Hade ju två stycken som gått omkring och suckat och väntat på morgonpromenaden.

Efter sisådär 25 steg insåg jag att jackan var för tunn, men orkade bara inte vända, låsa upp dörren, leta fram en varmare jacka, ut osv..

Jag blir ju varm när jag går, tänkte jag, och gick och gick. Var ute över en timme, men varm blev jag inte. Var sådär riktigt rejält genomfrusen när jag kom hem, så jag fick hälla i mig någon liter te, för O´boyen är slut. Det har den varit sen sonen var 15 år, det är snart 10 år sedan faktiskt och nu kom jag fram till att O´boyen tagit slut.

Hmm, undrar när den gjorde det? Tog slut alltså!! Man blir ju så mycket varmare om man dricker choklad, eller visst?? Det där sa jag och min kompis för massor med år sedan, jag börjar backa i tiden  märker jag.

Kände dessutom att jag hade träningsvärk och undrade lite lätt var den kom ifrån, så mycket har jag väl inte pulsat runt i tung snö, för att få ont i baken.

Så var det ju inte heller, kom på att jag gjorde ett par av säsongens första vurpor igår, landade på den ädlare delen av kroppen, så ingen träningsvärk alltså.

Skulle ha satt upp julgardinen i köket idag, men något kom i vägen, kommer inte ihåg riktigt vad det var. Kan ha varit latmasken faktiskt, men jag har inget dåligt samvete, det är en vecka kvar, så det så   

På tal om att halka omkull, fel skor inser jag. Vad göra, nya vinterdojjor kanske   Vilken grej, tack och hej!!!

Det var en trött vovve som åkte hem på söndagkväll, trots talbok i högtalaren så kunde man höra att han sov, snarkade ljudligt  . Det kan man gott få göra när man varit så himla duktig.

Jag själv är naturligtvis jättenöjd med honom, och glad att jag faktiskt tagit mig tid och åkt och ringtränat honom. Tack vare det kunde vi avsluta hans första år som veteran snyggt och prydligt. Början var allt annat än bra, men alla vet ju det vid det här laget.

Han var sitt vanliga pigga, alerta jag på söndagen, men hetsade inte längre utan visade upp sig som man ska. Mao, värdigt.  

När det var dags för Bästa Hane gick domaren först fram till Sophia (Xjar) med Turbo och tog henne i handen och vände sig sedan till mig, jag hann tänka:

- Jaha, får vi inte vara med längre, suck!

- Du blir 2:a och Bästa Veteran, gratulerar!!!  

Gud va´kul när man har så fel, kändes nästan som jag vann. Min lilla fjupp, tänk att han håller sig så bra så att han fortfarande kan vara med och trängas i toppen. Det känns kanon, ja sen gick vi faktiskt in i stora ringen ett varv, och där talade speakern om att vi missat förbedömning och att domaren därför tittade på honom här istället.

Jahapp, var det meningen att man skulle skämmas så vill jag bara tala om att det gjorde vi inte alls. Det är inte alla som får gå lite x:tra i finalringen på Stora Stockholm inte. Det gör vi gärna Mollefjoll och jag, lite teaterapor är vi nog båda två eftersom vi utsätter oss för sånt.

Men sen var det sladden ur, Maria, Eva och jag parkerade oss med varsin kaffe latte (of course) så skönt och mysigt.

Nu är utställningåret avslutat, jag älskar Stora Stockholm, trots att jag inte hann äta lunch med Ulla & Sophia, eller fika med Gun osv osv.

Det är fullt ös, Hedenhös!!!

Kram till alla kompisar, ingen nämnd ingen glömd!!!

Idag snööööööar det, äntligen vinter. Hoppas den ligger kvar  

Kan inte riktigt samla ihop tankarna idag, det har hänt mycket och jag har lovat mig själv att aldrig skriva om det i min blogg och det löftet ska jag hålla. Till mig själv, alltså!!

Trots att jag i min uppfostran lärt mig att det är fult, har jag inte kunnat låta bli att känna så här, men dagen har gått i skadeglädjens tecken och någon där ute förtjändade vad "den" fick. Man faller hårt ju högre upp man sitter. Klyscha, japp, jag vet men den behövdes där.

Ja, så släpper jag det och går vidare i livet men den vetskapen att trots allt så gick jag helskinnad ur det här!  

Som sagt, vidare... till igår   onsdag, åkte till L8 i Västerås och tvättade bilen, badade storpudel, fönade, torkade, fönade, blåste och torkade. Höll på nästan en halvtimme innan hon var så torr så vi kunde börja klippa på henne.

Fördelen med en stor hund är att man kan börja i varsin ände och så stör man inte varandra.

Vi har dock lite problem med den nya fönen, den lever sitt eget liv och just igår tyckte jag den var lite för självständig, faktiskt. 

Attans att det kan vara så kul att klippa, kommer inte ihåg vad hon hette, pudlen, men det var en mild själ, försökte göra sig lite tung men gav upp ganska fort.

Sen badade jag världens pytteyorkie, så söt, och så litenlitenliten.

Herregud, dvärgschnauzer är ingen stor hund, men den där. Oj, så pyttig!!

Hit går vi aldrig mer, sa hon till sin matte, det såg jag!!

Sen badade jag Gun, hon var inte heller så glad åt det.

Ska du alltid hålla på så här när vi träffas, sa hon. Jag bad om ursäkt och försökte förklara. Hon hämnades med att kissa på golvet.

Ja, sen tampades jag med den själviska fönen.

Imorgon ska det badas, ja inte jag då, men åtminstone en hund. Hade tänkt göra det idag, men så blev det inte.

Blev inte så mycket gjort idag alls faktiskt, nu när jag tänker till. Men jag tvättade bilen igår, och snart är det söndag.   

Kan man skriva, ha en bra natt? Jag gör det faktiskt, ha en bra natt!!  

Hej hopp i decembernatten!

   Så, nu börjar jag få grepp om vilka som åker till Finland (Nordisk Vinnare) och vilka som kommer till Stora Stockholm.

Mollis och jag stannar hemmavid och försöker hålla fanan högt, alltså kampen kan bli hård även för en veteran. Men vi gör vad vi kan.

Vi åkte på ringträning, tänkte skriva ikväll, men nu är klockan över tolv, alltså nannatime mao, men, då blir det igårkväll, eller????  S--t samma!!

Mollberg och Nyman ligger högt på listan av Sveriges skitigaste hundar just nu, så jag sköljde av benhår och skägg innan vi åkte.

Så såg jag dom, långa, yviga täckhår på utsidan av benen, byxor, åååååååååååh veee och fasa. Imorgon blir det bad och plock med pincett!!!

Jag vet, nu överdriven jag en smula, men bara lite  

Hur som helst, ringträningen var jättekul som vanligt, det var mycket hundar och Mollefjoll och jag försöker springa med de stora grabbarna lite emellanåt, jättebra träning. Ska vi försöka komma med in i den "heliga" ringen på söndag måste han sköta sig, förra året skrek han så det hördes till södra Moldavien, liten överdrift, icke!!! Dom som var där minns, eller hur?   

Så, nu får det vara nog, som jag skrev förut, nannatime, hopp i lopplådan och suss gott!!

Snart är det söndag och jag längtar, kul ska vi ha eller hur??

Vissa kommer alltid i säng lite fortare än andra, wonder why?? Kan det vara för att täcka så mycket av sängen så att dom förskräckliga lakanen inte syns. Med tanke på tapeten bakom sängen.

Ve, igen, vad tänkte jag på???  

Är det bara jag som råkar ut för det här;

Man pratar i telefonen, dvs mobilen då, oftast lite långvarigt i mitt fall.

Avslutar samtalet och lägger telefonen på ett bra ställe, så här.....

Telefonen ringer och man tar upp den för att svara och då uppstår detta senario. Jag frågar mig , varför är sladden till handsfree snurrad/snodd/trasslad utan att jag gjort någonting. Är det så att det sitter en liten tomte någonstans som snurrar till min handsfree när jag lagt den ifrån mig.

För min fråga är; hur i hela faderullan kan en sladd sno ihop sig så att man måste reda ut den för att kunna svara i telefonen. Jag fattar inte det, vad är det som händer när jag inte ser på. För så här ser det ut när jag ska svara igen utan att ha rört telefonen sen förra gången. Kan det verkligen vara så att jag är den enda med detta problem???

Nu vill jag visa något annat, något trevligt som gör mig glad. Varje dag går jag in i vardagsrummet och tittar, på min underbart vackra julkaktus som faktiskt håller på att slå ut nu när det närmar sig. Jag blir glad av den och titta på den, för visst är den vacker:

Men, det finns ju något annat som gör mig så fruktansvärt glad varje dag när jag öppnar ögonen. Inte svårt att gissa, eller hur, det här är från en långlång prommis i Skokloster, en kall vacker dag i början av december. Mina grabbar, mattes gossar, mitt allt!! Ja, förutom husse då  

Kram och sussa gott när ni kommer så långt//Honsjälv en sen kväll i december 2009  

Näe, för egentligen händer inte så mycket, förutom att jag träffat på en mängd intressanta människor.

Eftersom jag numer är arbetslös måste jag ibland gå på vissa av Arbetsförmedlingen anvisade evenemang.

Och, det gjorde jag idag, tänke er själva, jag går omkring i ett jätterum och pratar. Vare sig man vill eller inte måste man faktiskt lyssna på mig, ack så skönt!!!  

Lite skämt, men för att vara lite allvarlig träffade jag på ett gäng mycket trevliga och intressanta människor som jag nog kommer att ha vidare kontakt med. Dom kan ju faktiskt ha ett eller flera intressanta arbetsobjekt till mig. Hoppas jag, och har dom inte det så får jag väl fixa till det själv.

Just nu är det bara jättebra med hela mig, inte förkyld, ganska utvilad, tror inte att jag har svininfluensan än, (törs man skämta om sånt förresten??) Det mesta som jag har på "fyskämslistan" är färdigt, klart, utagerat osv. Yepp, allt är bra, härligt.

Jag vet, borde inte sätta så många komman överallt, men nu kan jag inte riktigt ta hänsyn till sånt. Det är jag som skriver, eller??

Hoppas att någon vakar över just dig, för själv har jag inte riktigt tid.

Vet ni vad?? Det är inte långt kvar till Stora Stockholm och jag längtar väldigt, väldigt mycket dit, för då får jag träffa alla mina fantastiska vänner och så vet man att efter det är det jul, och den älskar vi, eller hur?  

Slängde ut hundarna i hagen med varsitt ben!! Jaaba, blev man poppis eller...?

Hur som helst, medan solen sken och temperaturen var någorlunda acceptabel så passade jag på att dammsuga (isch, det behövdes) och sen torkade jag av golven (japp, det behövdes också), lite bädda sängar och sånt där annat viktigt, ja ni vet. Bara vanliga "hållahusetoksaker".

Öppnade dörren för att hämta in mattan till köket och som man säger "hejochhå" för där stod Nyman. Lös och ledig....  

- Å, tack matte, jag fryser, tack tack snälla du  och så sprang han in i köket, jag kan inte göra annat än att skratta. Men tänker nåt annat..

Ja, så det var bara och gå ner och hämta den andra, som naturligtvis stod kvar innanför grinden och väntade på att bli utsläppt. Han tränger sig inte ut han är en lydig vovve.

När städning och allt annat är klart åker jag och stödhandlar som det heter i det här huset. Att stödhandla betyder att man handlar det som inte finns,  typ stödhandla alltså.

När jag kommer hem efter ett par timmar kommer maken och talar om att någon har "skitit" på köksmattan och att huset luktar/stinker.

Vi hade en varghund en gång som råkat bli duktigt dålig i magen när vi varit borta och formligen "sket" ner hela huset.  

Mja, nu var det ju inte riktigt det som hänt, någon hade spytt lite grann på mattan, typ litegrann bara. En lätt överdrift alltså, suck!

Tack för idag, jag hoppas att vi får fortsätta att frysa och Tiger, ta och skärp till dig lite, va!